Tjuvkika.
Det här med barn är roligt. I dag tjatade storebror på lillebror att han skulle komma med ut och leka. Han hörde med tjat, lockelse och tillsist hot. Klart att lillebror slet på sig kläderna och gick ut. Väl ute så är det bara bråk och tjorv om vartannat.
Dom kommer in och gnäller på en det ena och en det andra, jag ställer mig och tjuvkikar lite i fönstret så man kan se vem det är som börjar. Jag ser hur storebror tar av lillebror mössan och kastar iväg den.
Då bestämmer jag att det är nog och går ut och säger till att nu är det nog, nu får storebror komma in, nä då visar det sig att lillebror bett storebror att ta av mössan och kasta iväg den.
Så hur ska man göra som vuxen? Kanske det bara är att föröka blunda och låta barnen reda ut det själv.
Idag står det tomtefudge och bokföring till dagis på agendan. Ikväll blir det mys med filmen Narnia.
