Malin

För drygt 1 år sedan fick jag diagnosen Psoriasisartrit.

Jag är en envis en med massor av vilja så jag bestämde mig att detta skulle inte påverka något. Jag vill utvecklas i mitt jobb och vill inte att detta ska stå i vägen för en ev karriär.
Jag bestämde mig tidigt att inte visa hur ont jag har och bara härda ut när smärtan blev som värst.

Så sagt och gjort jag har kämpat på. Försökt med olika hjälpmedel, smärtstillande mediciner, laser och tom kortisonspruta, men trots detta har jag nu kommit till en punkt när det inte går längre.
JAG ORKAR INTE.

Hjärnan känns inte som min. Det gör bara ont, ont, ont en smärta som ilar kan inte tänka, får inte sova ordentligt är en arg mamma, alltid trött, har inte lust att göra någonting. Kan inte låssas längre.

Jag måste vara sjukskriven. Känns overkligt, vill inte!

Har inte berättat för någon innan hur dålig jag varit (eller bara mina närmaste i familjen har vetat detta). Men nu är allt ute i det öppna, det känns som jag nu har spoljerat mina chanser att avancera i mitt yrke för vem vill satsa på mig? Jag har ju en kronisk sjukdom.
(Jag vet att jag kommer att bli helt bra och det inte kommer att hindra mig men ibland känns det bara så.(

Jag känner mig ledsen och har en känsla av att ha förlorat. Att jag har svikigt framför allt mig själv. Känns som om min starka sida "kämparen" bara är en bluff. Att jag på något sätt också är en bluff.

Det känns som jag har tappat kontrollen och att sjukdommen har tagit över. Värken tränger sig in och gör sig påtaglig varje minut. Jag som alltid varit så stark. Hur kunde detta hända? Hur gör jag nu när allt står på ända? Hur kommer jag ur denna cirkel?