Malin

Mina dagar är fortfarande som tidigare. Den smärtan jag har i lederna nu är så väldigt jobbig. Trött som den och det känns som jag inte gör annat än att ligger i soffan och vilar. Sova är rätt svårt att göra med smärtan den tuggar hela tiden så man önskar att man kunde stänga av hjärnan en stund. Nu har jag två nospanplåster men det tar bara bort toppen av smärtan. Det ända som får mig att slappna av en lite stund är när jag är ute och springer. Under denna underbara stund är det bara jag och naturen, jag försöker få till en löptur varannan dag och än så länge fungerar det bra. 

Smärta, för mig blir den gnagande, ilande (som hål i en tand) och väldigt påtaglig. Efter ett tag när jag har så här känns det som om jag inte kan tänka. Hjärnan fungerar inte som den brukar och jag känner mig förvirrad, tappar ord, glömmer vad jag ska göra osv. 

Det känns som man är inne i en hemsk bubbla där det enda som finns är värk. 

I morgon är det dax för läkarbesök och förhoppningsvis medicin igen. Jag håller alla tummar och tår att den ska ha effekt igen så jag kan få kliva upp ur källaren och bli levande igen. 

 

/M